Vårens första utställning på Konsthall C ser på dansens roll i motstånd och organisering. De flesta av oss har upplevt ögonblick av fullständig närvaro omgiven av andra svettiga kroppar,  energin är påtaglig i de välbekanta, synkade rörelserna på ett extatiskt dansgolv. En gemensam basgång, en gemensam kropp.

Dans är ett språk, ett uttryckssätt, som vänder sig till sinnet, genom hjärtat, genom rörelser som har sina grundläggande motsvarigheter i våra dagliga liv. Allt avslöjas i rörelsen, detta flyktiga nu, allt vi tänkt eller känt, sipprar ut, för den som är uppmärksam kan man se det som gör oss till människor, i vår dans. Inbjudna konstnärer undersöker dansgolvet som en plats för motstånd mot en förtryckande omvärld. Hur kan dans både fungera som ett uttryck för kollektiv glädje och samhällelig ångest? Vad har avsaknaden av möjligheten att dansa under pandemin betytt för dig? Utställningen är curerad av Konsthall Cs konstnärliga ledare Ulrika Flink. Inbjudna konstnärer:

Bogomir Doringer
I Dance Alone (2015-2017), Videoinstallation

I Bogomir Doringers projekt "I Dance Alone" observeras klubbens dansgolv från ett fågelperspektiv. Han undersöker dansgolvet som en spegel av sociala och politiska förändringar genom kollektiv och individuell dynamik på dansgolvet. Han har etablerat en ny definition "Dance of Urgency", en form av dans som uppkommer i tider av personliga och kollektiva kriser. En sorts dans som syftar till att stärka individer och kollektiv.

Harold Offeh
Joy Inside Our Tears (2021), Videoinstallation 
Verket undersöker förhållandet mellan trauma, social dans och kollektiv glädje. Den kollektiva dansen signalerar dock inte alltid nödvändigtvis glädje utan kan också vara ett tecken på stress, pådri­ven av samhällelig ångest, ilska eller sorg, förknippad med en tid fylld av oro.  Verket behandlar det komplexa förhållandet mellan samhälleliga trauman och offentliga manifestationer av dans. 

Mogli Saura
Det djupaste är huden – subjektiv hårborttagning som kroppsTRANSFORMATION (2022), videoverk.
Mogli Sauras radikala praktik tar många olika former på en och samma gång,  hon är verksam som sångare,  låtskrivare, skribent, permakulturist och yogainstruktör. Mogli Sauras Kaos Butoh-performance konceptualiseras som ett sätt att leva, en rörelse som omfamnar livet i sin helhet. Om Kaos Butoh står för rituell performance i det offentliga rummet, ett utforskande av kroppens relation till världen vänder sig nu Mogli Saura blicken mot sin egen familj. Driven av en radikal önskan att förtäta gränsöverskridandet mellan konst och liv, lyckades konstnären efter år av samtal övertyga sin mamma att dela tankar och minnen via kollektiva performativa hårborttagningssessioner. 

Casa Chama
Affischer och dokumentation från tidigare Casa Chama festivaler.
Konsthall C har bjudit in Isabel Löfgren som är en  svensk-brasiliansk konstnär och forskare allierad med den brasilianska gruppen Casa Chama sedan slutet av 2018. Casa Chama grundades 2018. Samhället kallar dem ”trans”, ”transsexuella” och ”transvestiter”, men själva föredrar de termen transvestigender. Casa Chama arbetar för att stärka och skydda transvestigenderkonstnärers liv och skapande. De är en av flera gräsrotsorganisationer som mobiliserat mot president Jair Bolsonaros transfobiska och kulturfientliga extremhögerpolitik. Casa Chama uppstod som en motståndsrörelse som kritiserade marginaliseringen av transvestigenderkonstnärer i konstvärlden. Mogli Saura är en av många konstnärer som Casa Chama jobbar med i sina residentprojekt och som medverkat i deras Chama Festival en musik- och performancefestival. Festivalen 2022 är hotad därför anordnas under utställningen en fundraiser-kväll för att samla in pengar till festivalen så att dansgolven kan öppna och musiken flöda även i år. 

Midnight Frontier 
Regi Peter van Langen, dokumentär, 19 min.
Filmen Midnight Frontier är producerad och regisserad av Peter van Langen och följer aktivister som frontar kampen för HBTQI+personers rättigheter i Georgien. I filmen berättar de om sina erfarenheter under den internationella dagen mot homofobi, då de överfölls av tusentals homofober med den georgiska ortodoxa kyrkan i spetsen. Klubb Bassiani, och deras queera danskvällar Horoom Nights, har blivit en samlingsplats för kampen mot homofobt våld. För dem är nattlivet i Georgien inte en flykt, utan ett rum som genererar den kraftsamling som krävs för att föra kampen vidare. Tillsammans skapar de ett rum som förenar vänner och fiender genom dans,⁣⁣ och sträcker sig bortom klubblokalens väggar.


Mer information

https://www.haroldoffeh.com/

https://www.casachama.org/

https://bogomirdoringer.info/

https://www.youtube.com/channel/UCJseJZ26O4J0__owp2cnjDA

https://www.moglisaura.com/

Joy Inside Our Tears, Harold Offeh, installationsbild från Wellcome Collection