Förra veckan fick This song is for… besök av Shahab Ahmadian, redaktör på MÄN. Shahab tog del av utställningen och berättade om organisationen han är del av.

Vill du berätta lite om vad MÄN är och vad ni gör?
Shahab: Kort sagt så jobbar vi mot mäns våld. Vi gör det genom att engagera män, och ha män som målgrupp. Klassiskt har vi sett att arbetet mot mäns våld mycket handlat om att stärka kvinnan, skydda kvinnan, men hur blir män en del i det aktiva arbetet? Det vi har kunnat tidigare, det är att lyssna, att ta del av kvinnors berättelser. Men hur blir vi aktiva? Det är där vi kommer in som organisationen MÄN. Vi kan jobba mot män med att förstå hur våld är en del av manlig kultur som vi föds in i. Få syn på normer och saker som händer runt omkring oss utan att säga “men ni är dåliga snubbar” eller shamea någon. Att istället göra det för att vi tycker om män och samtidigt säga att vi kan ta kollektivt ansvar som grupp. För att vi tycker om oss själva och vill bli bättre, inte för att vi vill säga att någon är dålig. Så det är väl det vi gör, sen gör vi det på så många olika plan. Vi har en röst i den politiska debatten, vi skriver artiklar, är med i media och är en del av samhällsdebatten. Vi jobbar mot politiker och makthavare. Vi har utbildningar med olika metoder för våldsprevention. Vi jobbar kommunikativt med sociala medier, en stödverksamhet som bl.a. innehåller en chatt och en stödmottagning där vi pratar med unga killar och män. Och sen så är vi en medlemsrörelse såklart. Män kan söka sig till oss, engagera sig och bli en del av ett positivt förändringsarbete.

Vårt fokus ska vara att på något sätt vara den som sträcker ut en hand. Vi pratar ju om att mäns våld är mäns ansvar, och om vi ska ta det ansvaret kan inte vi shamea. Många män känner kanske inte igen sig själva i det här som gestaltas i utställningen, men man förstår inte att vi bygger en kultur tillsammans, en struktur tillsammans, som tillgängliggör det grövsta våldet. Det handlar ju om vår gemensamma överenskommelse som män. Hur vill vi vara med varandra och mot andra? Vad vill vi ha för kultur? Och det är något som vi måste bestämma själva. Därför måste MÄN vara inbjudande och säga “kom så diskuterar vi dom här grejerna så vi kan komma framåt”. Kulturförändring är en lång process. 

Vad du har för tips om en som man vill engagera sig mot mäns våld?
Shahab: Jag tycker det viktigaste är att våga prata om dom här sakerna. Prata om det med andra män i din närvaro, det är ett bra första steg. Och våga ha fel. Släpp stoltheten. Jag tror det är det jag verkligen vill säga till män. Många vuxna människor har den här stoltheten, men speciellt män har en viss stolthet att man får inte ha fel. Det gör att vi fastnar, vi slutar utvecklas. Om inte vi kan ha fel, hur ska vi kunna utvecklas? Istället för att bli arg när någon påpekar att jag har gjort fel så kan jag ta till mig det som en gåva! “Fan schysst tack, jag tar med mig det här!” Det landar ju så mycket bättre. När någon påpekar att det jag säger är fel så skapas det en bättre känsla om jag är redo att ta ansvar och tänka över det här. Det är det bästa tipset tänker jag, att våga ha fel och prata om dom här grejerna. 

Besök MÄNs hemsida för mer information om deras verksamhet: https://mfj.se 

Tack för besöket Shahab!