The New Subject. Mutating Rights and Conditions of Living Bodies   

The New Subject. Mutating Rights and Conditions of Living Bodies 

2 juni - 20 augusti 2023
Curerat av TOK /Anna Bitkina och Maria Veits/ och Ulrika Flink.

En ny utställning,The New Subject. Mutating Rights and Conditions of Living Bodies at Konsthall C markerar början på en serie av fyra sammanlänkade utställningar och tillhörande offentliga evenemang om de växande utmaningarna för kroppen i samband med global biopolitik och teknologisk utveckling, med fokus på de juridiska, somatiska och kognitiva aspekterna.

Med utgångspunkt från idéerna hos Achille Mbembe, som argumenterar för att dagens kontrollsamhällen förlitar sig på "tillverkningen av ett nytt subjekt som samtidigt är en fysiologisk sammansättning, en syntetisk och elektronisk sammansättning och en neurobiologisk sammansättning", syftar projektet till att avkoda och avslöja de förtryckande och manipulativa mekanismerna som ingår i olika beståndsdelar av det samtida samhället. Genom att undersöka kroppen som en kontroversiell plats för ideologiska och politiska maktspel syftar utställningsserien också till att utforska potentiella existensformer som trotsar statlig ingenjörskonst.

Under den övergripande titeln The New Subject undersöker de fyra utställningarna hur nya medicinska teknologier och biologiska förbättringar påverkar våra kroppar och sinnen, samt hur regeringar använder policys för att kontrollera och instrumentalisera dem. Projektet utforskar också hur diskussionen om posthumanism och postantropomorfism formar vår förståelse av kroppen och dess möjligheter att navigera i världen och i sig själv med ökad medvetenhet. 

För att spåra dessa framsteg kommer varje utställning att visa en omfattande historisk tidslinje över betydelsefulla lagstiftnings- och biopolitiska förändringar, och belysa lokala åtgärder som syftar till att både stärka och reglera kroppen.

Den första utställningen, "Mutating Rights and Conditions of Living Bodies", på Konsthall C återkopplar till idén om en suverän kropp som betraktas som förbrukningsbar av företag och regeringar. Genom olika konstnärliga material utforskar utställningen de sätt på vilka maktstrukturer och statsapparater påverkar kroppen och använder lagstiftning som ett verktyg för kontroll, vilket ofta leder till kränkningar av rättigheter och friheter. Genom att belysa fall av våld och förtryck som utförs under täckmanteln av rättsliga ramverk utmanar utställningen betraktarna att ifrågasätta de etiska och moraliska dimensionerna av sådana metoder. 

Konstnärerna undersöker noggrant hur kroppar används som resurser i sammanhang som krig och teknologiska/militära/medicinska experiment, vilket ofta leder till exploatering och illabehandling av historiskt marginaliserade och sårbara grupper av människor. Verken av Ajla R. Steinvåg, Albina Mokhryakova och Kyuri Jeon undersöker kritiskt statens och företagens instrumentella syn på kroppar och avslöjar den ojämlika värderingen av liv baserat på faktorer som ras, kön, social ställning och etnisk bakgrund, samtidigt som de tar upp temat om statligt initierade krav på att offra sig och dödlighet i detta sammanhang. Tabita Rezaire avslöjar den historiska exploateringen av svarta kvinnors kroppar inom medicinsk vetenskap och konfronterar den pågående närvaron av biologisk krigföring inom läkemedelsindustrin.

Utställningen undersöker också den genomträngande övervakningens och den statliga kontrollens påverkan på personlig autonomi och kroppslig integritet. Genom att skildra de potentiella konsekvenserna av ständig övervakning och erosionen av personliga gränsdragningar väcker utställningen viktiga frågor om balansen mellan säkerhet, individuell frihet och olika former av självbestämmande. Verket av Ofri Cnaani undersöker inverkan av algoritmisk kapitalism på den mänskliga kroppen och ifrågasätter vår anpassning till tekniska system och kommodifiering av kroppsdata, medan Anastasia Alekhina tar upp den komplexa frågan om våld i hemmet och ifrågasätter våldets natur som ett kroppslig tillstånd.

Anders Sunna tar upp konsekvenserna av att verkställa och förstärka diskriminerande lagstiftning och samhällsnormer för samernas, ursprungsbefolkningens egna kultur och förespråkar deras rättigheter och självstyre utanför kolonialt förtryck. Verken av Anan Fries och Oshin Siao Bhatt berör brådskande frågor som utvidgning och gränsdragningar för reproduktiva rättigheter och val. Utvecklingen av reproduktiva teknologier tenderar att hjälpa till att övervinna begränsningar i fertilitet, kön och ålder. Dock väcker dessa nya framsteg en rad etiska frågor och möter ofta hinder, särskilt i kontexten av en återgång till konservativ lagstiftning riktad mot HBTQ+-personer i vissa samhällen. Tore Hallas utforskar den ”främmande” kroppen i skärningspunkten mellan queerness, manlig hurmosexualitet, ras och fetma. Konstnärens verk bjuder in till kritiska reflektioner över hur diskriminering verkar och vilken påverkan det har på individer som navigerar mellan olika identiteter.

Genom att ta upp dessa komplexa frågor avser utställningen att främja en kritisk förståelse för de maktdynamiker som är verksamma i samhället och väcka diskussioner om potentiella alternativa berättelser och sätt att organisera och förhålla sig till kroppen, lagstiftning och styrning. Den syftar till att utmana befintliga normer, stimulera empati och ge individer möjlighet att ifrågasätta och utmana förtryckande strukturer som styr våra liv.

Öppning: 2 juni, 18.00 - 21.00

19.00 - Öppningstal av curatorer och konstnärer, förfriskningar

Offentligt program den 3 juni, 14.00 - 17.00

14.00 - 14.30 - curatorsvisning  

15.00 - 17.00 - En eftermiddag av samtal med anknytning till utställning med inbjudna talare:

Ajla R. Steinvåg (Norge/Nederländerna)

Oshin Siao Bhatt (Indien)

Björn Larsson och Carl Johan Erikson (Sverige) 

Anna Ådahl (Sverige) 

I Stockholm öppnar The New Subject på Konsthall C, vars konstnärliga ledare Ulrika Flink samcurerar utställningen tillsammans med Anna Bitkina och Maria Veits / TOK.

TOK är en nomadisk och internationell curatorskollektiv som grundades 2010 av Anna Bitkina och Maria Veits. Deras arbete är rotat i historisk analys och politisk fantasi och genererar mångdimensionella projekt som utforskar orsakerna och konsekvenserna av föränderliga politiska verkligheter. Ofta arbetar TOK utanför de vanliga boxarna och infiltrerar sociala strukturer, för in deras spänningar och korrupta funktioner i den offentliga diskursen för att ompröva rollerna och makten hos sociala institutioner och omdefiniera deras potentiella framtid. Deras undersökningar omfattar lokal styrning, offentliga rum, media, utbildnings- och rättssystem, med särskild tonvikt på uteslutna historier, gemenskaper och erfarenheter, politiken för byggda miljöer samt de påtvingade hierarkierna mellan olika samhällen och geografier. TOK:s verksamhet innefattar curering av utställningar, socialt orienterade konstprojekt, utbildningsevenemang och publikationer.

Ulrika Flink har de senaste åren curaterat utställningar i Sverige och utomlands. Flink arbetar för närvarande i Hökarängen utanför Stockholm som konstnärlig ledare för Konsthall C, en ledande kraft inom en socialt engagerad konstscen där innovation och kuratoriska och konstnärliga experiment står i centrum. Flink arbetar också som konstnärlig ledare för Konstfrämjandet Stockholm. Ulrika engagerad som curator för Black Archives Sweden. Internationellt har hon curaterat prestigefyllda utställningar som Momentum 9, 2017, en betydande biennal för samtida nordisk konst. År 2021 firade Borås sitt 400-årsjubileum, samtidigt som Borås Art Biennial ägde rum med titeln "Deep listening for longing," co-curerad av Ulrika Flink. Flink har omfattande erfarenhet av att arbeta med konst lokalt, nationellt och internationellt, inklusive institutioner som Tensta Konsthall, Autograph ABP (London), Tate Modern och Bonniers Konsthall. Hon har en magisterexamen i Curating Contemporary Art från Royal College of Art i London