Udabno

Hösten 2024 genomförde konstnären Nina Kintsurashvili (Tbilisi, Georgien) ett residens på Konsthall C för att skapa en ny serie målningar som svar på det konstnärliga programmet Sacred Spaces av Mariam Elnozahy, konstnärlig ledare Konsthall C. Sacred Spaces (2024-2026) är ett program där konstnärer reflekterar över andlighet och behandlar frågor om religion och samhälle.

Vad innebär det att ärva? Att ärva historiens tyngd? Att ärva ett öga? Att ärva en hand? Genom historien förs måleritraditioner vidare över generationer, antingen genom skrået, genom lärlingsutbildning eller, som i det här fallet, genom familjen. För första gången presenteras konstnären Nina Kintsurashvili tillsammans med sin far, Lasha Kintsurashvili, i en generationsöverskridande, intim presentation av måleri. 

Som verksamma konstnärer i Georgien, en kontext präglad av ockupation, krig och en pågående strävan efter självständighet och värdighet, utforskar Nina och Lasha Kintsurashvili en ständig förhandling mellan kollaps och återuppbyggnad, mellan att återvinna förlorade historiska berättelser och att bygga mer livskraftiga framtider. Lasha, en ikonmålare, reste runt i Georgien efter landets självständighet och lärde sig på nytt den förlorade konsten att måla fresker efter att traditionen hade förbjudits av den sekulära Sovjetunionens politik. Tillsammans med en ny generation ikonmålare arbetade Lasha med att måla och restaurera georgiska kyrkor, varav många hade förlorat sina ursprungliga fresker efter år av sovjetisk ockupation.

Här, i kontrast till de grandiosa freskomåleriernas skala, ser vi intima porträtt från hans hemby Ruisi samt skildringar av Tbilisi under 90-talet, då staden var söndertrasad av det georgiska inbördeskriget. Lasha är här framför allt engagerad i de små gesterna som markerar vardagslivet, där han experimenterar med färg, skildrar starka karaktärer och uttrycker ärliga reflektioner över ett samhälle som befinner sig i en omvälvande tid.

Medan Lashas måleripraktik härrör från en ambition att återupprätta ett land som decimerats av decennier av sovjetisk kolonial ockupation, befinner sig Nina i fragmentering, och blottlägger de splittrade resterna av en värld som har brutits av 1900-talets misslyckanden. Formellt utbildad i måleri och blandtekniker, har Ninas hantverk förfinats genom år av att observera sin fars arbete, lärd och avlärd i resan till sin egen abstrakta praktik.

Genom att anamma det abstrakta är Nina mer fri i formen. Hon använder olja – ett kolonialt medium som kom till Georgien genom Ryssland på 1800-talet – på samma sätt som en skulptör skulle använda lera eller en arkitekt skulle använda trä – för att bygga och återskapa. När hon behandlar måleri som skulptur uppstår perspektiv ur platthet och kontrast ur fasthet. Oförmögen att hållas inom dukens ram, kämpar flera bilder om samma yta. När hon ständigt lägger lager på lager raderas former, skrivs om, överskrids. Detta är hennes kamp med historien.

Utställningen definieras av spänningen mellan bevarande och fragmentering – mellan en generation som sökte rekonstruera en bruten historia, och en som dyker huvudstupa ned i själva brytningen. I de mellanliggande rummen uppstår nya teman: minnen, förlust och förnyelsens radikala potential. Liksom en fresk som spricker längs murens konturer, innehåller inte verken här bara historia; de definieras av den. 

Nina Kintsurashvili (född 1992) är en Tbilisi-baserad interdisciplinär konstnär och målare som erhöll sin BFA i måleri från Tbilisi State Academy of Arts och en MFA i Intermedia från University of Iowa genom Fulbright-stipendium. Ninas verk har ställts ut på Svaneti Museum of History and Ethnography (Mestia, Georgien), LC Queisser (Tbilisi, Georgien), E.A. Shared Space (Tbilisi, Georgien), Arco Madrid (Madrid, Spanien), PS1 Iowa City, Levitt Gallery UofI (Iowa City, USA), Ortega y Gasset Projects (NY, USA), Everywoman Biennial (London, Storbritannien), Ekru Projects (Kansas City, USA).

Lasha Kintsurashvili (född 1968) är en georgisk målare, ikonograf, freskrestauratör och kalligraf. År 1985 tog han examen från den fysiskt-matematiska skolan vid V. M. Komarovs namn. Samtidigt gick han på en konstskola specialiserad på konst, under Georgiens utbildningsdepartement. Lasha fortsatte sina studier samma år vid Georgiens tekniska universitet, på arkitekturenheten, där han tog examen 1991. Sedan Sovjetunionens kollaps 1991 och Georgiens självständighet, har Lasha varit engagerad i att återuppliva den georgiska ikonmåleri traditionen. Under 90-talet började en liten grupp ikonmålare, däribland Lasha Kintsurashvili, Amiran Bakuradze, Temur Japaridze med flera, resa runt i Georgien, särskilt till avlägsna bergsregioner som Svaneti, för att kopiera och återskapa den förlorade traditionen av freskomålning. Mellan 1989-90 deltog han i restaureringen av medeltida muralmålningar i Svaneti.