Temat för det konstnärliga programmet 2024–2026 kallas Sacred Spaces. Det här programmet är tänkt som en utbredd serie av utställningar, samtal, föreställningar, workshops och samhällsevenemang som undersöker möjligheten att använda Konsthall C som ett "heligt rum" och även betänka samtidskonstens roll i arbetet med att främja religiös pluralism.

En av de primära sociala och geopolitiska frågorna som Sverige står inför idag är förmågan att upprätthålla normer för religiös pluralism. De nyligen inträffade Koranbränningarna utlöste demonstrationer över hela Sverige för att bränna olika religiösa texter inklusive Toran och Bibeln. Dessa incidenter ledde till nationella samtal om statens roll när det gäller att reglera hatretorik, upprätthålla minoriteters religionsfrihet och det potentiella återinförandet av hädelselagar. Sådana insatser ska inte bara ses som statens roll i att upprätthålla religiös pluralism, utan också Sveriges roll i Nato och dess geopolitiska framtid. 

Sacred Spaces samlar konstnärer från hela världen, många av dem sällan sedda i Skandinavien. På programmet finns framstående namn, som Evan Ifekoya och Zahra Malkani, samt framväxande konstnärer från Indonesien till Brasilien. En stor del av verken är utvecklade specifikt för Konsthall C och programmet Sacred Spaces. Det finns ett brett spektrum av tolkningar av temat: Ljudverk, måleri och film är några av de metoder som används för att presentera tidlösa andliga frågor såväl som angelägen samtida politik. 

I århundraden fungerade kyrkan som den främsta beskyddaren för konsten, och relationen mellan religion och konst var oupplösligt sammanvävd. Sekulariseringen av konstnärlig produktion skedde genom framväxten av statligt sponsrade museer och filantroper som gick in för att fylla kyrkans roll i att stödja konsten. För närvarande ses oberoende konstrum som Konsthall C som utpräglat sekulära, mångsidiga miljöer som riktar sig till en bred publik och en mångfald av intressen. Den nyligen återuppväckta ritualens roll i samtidskonst - i allt från inhemska ritualer och friskvårdsritualer till egenvårdsritualer och gemenskapsritualer - väcker frågan om konstrummets roll för att skapa ett heligt utrymme för att tjäna samhället, en roll som en gång betjänades av kyrkan, moskén, synagogan eller andra religiösa platser. 

I detta konstnärliga program kommer vi att föra in alla typer av heliga ritualer, religiösa handlingar, former av gudstjänster och existentiella ifrågasättanden i Konsthall C. Vi kommer att bjuda in konstnärer (både lokalt och internationellt) som producerar verk om religion och ritual i historien och samhället, såväl som konstnärer som ser konst som en helig handling. Konstnärer kommer också att bjudas in att reflektera över andlighet och experimentera med ockultism på olika sätt. Vi kommer att engagera lokala trossamfund runt Hökarängen och dess omnejd att komma och engagera sig i interreligiösa diskussioner. Vi skulle också vilja hålla denna tematiska ram bred och engagera oss i alla typer av heliga rum och titta på deras relation till ett konstrum. 

Mariam Elnozahy är curator, forskare och författare. Hon har tidigare kurerat utställningar i Kairo, London, Oslo, Uppsala, Amsterdam, Jeddah och Basel och drev workshops i Tunis och Tanger. Hennes arbete tar ofta upp historier om globalisering, utveckling och resursutvinning. Hon arbetar också för att stödja konstnärer i olika stadier av konceptualisering och produktion av konstnärliga verk. Hennes författarskap har publicerats i Frieze Magazine, The Markaz Review, Hyperallergic och MadaMasr. Hon var residens vid Jan Van Eyck Academie i Maastricht, NL från 2022-2023 och undersökte Royal Dutch Shells arkiv för att förstå förhållandet mellan konst och utvinningsindustri under 1900-talet.