Intervju med Liv Larsson

Berätta om din bakgrund och varför du valde att praktisera på Konsthall C!
Innan har jag främst rört mig inom musik och film, så att få äntra konstvärlden på riktigt kändes som en spännande utmaning! Konsthall Cs tydligt samhällskritiska fokus och förhållningssätt lockade mig. Jag pluggar kulturanalys på Göteborgs universitet, och har fokuserat mina studier på olika maktkritiska praktiker och queerteoretiska förhållningssätt. Där har frågor om hur kulturella processer och praktiker formar identiteter, normer och stadsrummet varit centrala. Att få sätta teori i praktik i en miljö som Konsthall C kändes, och är, superspännande! Jag ville diskutera och tänka kring saker som staden, kroppen och kollektivet på nya sätt, och att få göra det här, med hjälp av och genom konsten, klickade snabbt för mig. 

Vad gör en praktikant på konsthallen?
Tjusningen med en rätt liten organisation som Konsthall C är att du som praktikant blir delaktig i väldigt mycket! Kommunikation är en central del, inom det sköter jag saker som presstrategier och sociala medier. Jag jobbar även med verksamhetsutveckling och att applicera dekoloniala teorier på organisationen. Det är ett arbete som ska göra organisationen mer jämlik, rättvis och reflexiv. Alltså att det konstnärliga programmet, som är starkt demokratisk, feministiskt och dekolonialt präglat, ska återspeglas inåt i verksamheten, såsom i fördelningen av arbete och ekonomi, och i relationen med lokalsamhället. Det är oerhört intressant att jobba med! Därutöver har jag även struktur och ekonomi som fokus, men jag får även sitta med och inflika i diskussionerna om det konstnärliga arbetet och produktionen kring det.

Finns det något som överraskat dig under din praktikperiod? Något du inte trodde att du skulle se, känna eller göra?
Svängrummet i allt jag fått göra produktionsmässigt runt utställningen This song is for… har överraskat mig. Genom det bjöd jag till exempel in representanter från organisationer som arbetar mot sexuellt våld och producerade en intervjuserie som berörde frågor om stöd, hjälp och konstens roll i detta. Ambitionen var att knyta an diskussionen till utställningen som berörde överlevare av våldtäkts personliga och politiska kamp, och samtidigt lyfta organisationernas viktiga arbete. Vi producerade också en podd om våld i nära relation, eftervåld och rättsosäkerhet, ett samtal jag skulle uppmana alla att lyssna på! Jag kunde inte föreställa mig innan att jag skulle få vara med och forma så många spännande och viktiga initiativ kring utställningarna.

Har din syn på konst förändrats sedan du började jobba här? På vilket sätt i så fall?
Ja det skulle jag säga! Jag tror jag aldrig blivit så berörd av ett konstverk och en utställning som den vi haft uppe under min första tid här (This song is for…). Dels beror det nog på utställningens tematik, men framförallt att jag kommit så nära inpå konsten. Då menar jag inte fysiskt utan känslomässigt och intellektuellt genom alla samtal och diskussioner jag fått ta del av. Det har gett mig nya perspektiv och tankar, och har nog gjort att jag känner mig mer hemma i konstrummet.

Om du skulle starta en ideell förening, vad skulle den handla om?
Hm, ett queert interdisciplinärt kulturkollektiv kanske! Där vi blandar musik, konst, film, fotboll och mat för att med en intersektionell maktanalys krossa klassamhället!

Vi utlyser en praktikplats med inriktning mot curatoriell praktik och utställningsproduktion. Praktikperioden kan pågå under hela hösten (september–december) men ska vara minst 8 veckor.

Läs mer